lördag 11 maj 2013

Sommartider nej nej, sommartider



Fan vad svårt det är med sommar. Många ting är bättre. Det är varmt, man kan bli brun, sol är skönt etc.
Men dagarna är så jävla långa. Det blir ju aldrig mörkt. Man får ju aldrig gå och lägga sig. Det är så tydligt att sommaren är värst. Det vänder inte och blir lättare som för många. Det blir värre. Samtliga av mina inläggningar har skett på sommaren. Det är ett tydligt mönster.

Fan, det är svårt -livet. Men det är bättre här på landet än i gamla lägenheten i alla fall. Det har räddat mig. Tack för det typ.


3 kommentarer:

  1. Håller med, älskar sommaren. Men dagarna blir så otroligt långa.

    Jadu, hur jag vinner över söndagsångesten. Det gör jag nog tyvärr inte. Men det blir mycket filmer och serier och långpromenader bara för att försöka få dagen att ta jävla slut någon gång.

    Förlåt för att jag varit dålig på att kommentera, svara på kommentarer och blogga. Men jag har mått så fruktasnvärt dåligt senaste tiden, och varit utan internet. Men nu har jag iallafall tillgång till internet igen.

    Kramar, hoppas du mår så bra du kan!

    SvaraRadera
  2. jag tycker inte om sommaren
    nr. 1 minsta lilla värme så svettas jag hinkar
    nr. 2 det är fler människor ute när man ska göra precis vad som helst. Ramla ner i ett dike för att man kan; shoppa i vilken butik som helst (så är det andra lika svettiga idioter där). Bara det att äta ute etcetera är out of the question...
    de där sociala besvären är bara att gå igenom eller stanna inomhus hela sommaren (vilket är 50/50 varje år..)

    anyways.. skynda nu, det är fritt fram att söka upp FB-gruppen just nu innan vi stänger och döljer den igen. Vi vet att inbjudningarna inte fungerat för alla..

    SvaraRadera
  3. Nu när jag inte är inlagd eller på hem njuter jag av sommaren. Men jag minns så väl när jag hade LVM. Jag ville bara att det skulle bli natt och jag kunde åtminstone försöka sova. Men jag hade ständigta sömnproblem. Som det är ny trivs jag enormt av att våren äntligen kommit.

    I morgon ska jag på bedömningssamtal på substitutionsmottagningen. Så otroligt mycket avgörs. Finns ej på kartan att jag skulle sluta med opiaterna. Och samtidigt kan jag inte fortsätta leva som jag gör nu. Vad återstår för alternativ? Inget...

    Grattis till att du "typ" trivs på landet.
    kram från hieronymo

    SvaraRadera