Födelsedagsbäng

IGÅR fyllde jag år. Jag har alltid älskat min födelsedag även om det mattats av de senare åren. MEN igår ville jag ha en bra födelsedag. Inte en ok, utan en bra. Jag ville inte bara må ok, jag ville må bra. Så jag tog ett aktivt beslut att missbruka mina benso och alkohol. Jag är så jävla trött på att bara må antingen megadåligt, dåligt eller ok och kämpa mig igenom de saker jag måste göra om dagarna. Så dagen och kvällen blev mycket bra. Eftermiddagsöl följt av middag med drinkar och vin och jag mådde så bra och pratade och njöt. Utan hjärtklappning, uppgivenhet, misärtankar eller panikkänslor. Det var great. Det var inte heller jobbigt att gå på stan eller åka tåg hem och det var fantastiskt att komma hem och lägga mig i soffan och däcka på ett skönt och lugnt sätt.

Varje gång jag gör såhär kan man tänka sig att jag har dåligt samvete att jag fallit in i gamla dåliga vanor men ack. Inget dåligt samvete överhuvudtaget, snarare är jag så nöjd och peppad över att jag mått bra en dag och ser fram emot nästa gång jag ska unna mig en dos av det ena eller det andra i kombination med det ena eller det andra. Konstigt kanske men jag har verkligen inte vuxit ifrån missbrukarpersonligheten och är inte mogen för att lämna allt bakom mig en gång för alla. Undrar hur länge det skall vara så.

Livet är nästan ok

Livet på landet. Eller rättare sagt livet i en väldigt liten ort utanför en mindre kommun mitt i Skåne. 

Denna förändring har gjort mig gott. Nästan bara gott. Jag mår inte skitbra, men jag mår bättre. Jag har också lärt mig att förstå att när det är som jobbigast vet jag att det blir bättre efter ett tag igen. Något som för mig var helt otänkbart förr. Den generella stressnivån och oron i kroppen har sjunkit, dock hopar sig känslorna oftare och tar sig uttryck i panikångest. Men det finns vidbehovsmeducin och ett eget rum så det är nog ok. Jag fördjupar mig i kunskapen om ADHD/ADD och lär mig hur jag hanterar det och tillåter mig själv att må dåligt ibland, ta pauser, äta för att det är gott, vila. Massa vila och pauser. Hela tiden. Nödvändigt. 

Vi bor alltså 5 vuxna och ett barn på 2 år i detta hus. Det är skittrevligt. och jag älskar att titta på dålig dagsTV med vår allra käraste katt. Livet blev plötsligt lite ok :)