tisdag 3 september 2013

In case of fall - I fell




Dagen igår blev ej som jag trodde. Att vara hemma själv och njuta av en ledigen verkar höra till det förgångna igen. Fan då! Jag gjorde några saker jag nämnde i förra inlägget, typ kolla på serier. Men det var ingen fröjdefull upplevelse. Morgonen var bra men sedan fastnade jag i kvicksand och snurrade ned i ångestland. Snurrade ned så långt att jag kom till destruktionsland. Ett fantastiskt land av möjligheter; Psykofarmaka, verktyg som kan bringa fysisk skada, alkohol och ett förintande grovt självförakt. Samtliga möjligheter användes.

Jag skäms idag, men mår samtidigt mycket bättre. Det är intressant att många ängar sina lediga dagar till att göra något de tycker om. Jag ägnar mina åt sorg och destruktion.

Ibland saknar jag slutenvården.

2 imovane, en öl, en grogg och en massa snus senare säger jag nu gonatt.
Hoppas ni, kamrater där ute, sover gott.






6 kommentarer:

  1. Det går sakta men det går åtminstone framåt! Glöm inte alla dom dagar där du inte mådde lika dåligt- vet själv hur lätt det är att glömma sånt när man är deppig och ångestfylld- då känns ju hela ens existens som skit men det blir bättre ska du se =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag vet ju det. Men det känns bättre när du också säger det ! Tack.

      Radera
  2. Jag känner igen vad du skriver, jag kan sakna slutenvården som fan.. Just nu tex. Det känns som den enda räddningen.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju märkligt hur man kan sakna något så hemskt. Hoppas du tar dig igenom det som är jobbigt för dig! Dag för dag! kram

      Radera
  3. Låter så jobbigt... jag har mått som du gör men nu funkar det bättre mycket tack vare sub-programmet.

    Men du är bara 25, du har stora delar av livet framför dig (om du mår som du gör låter det kanske bara hemskt) och jag tror att Din tid kommer.
    kram/hieronymo

    SvaraRadera
  4. Tack för fin kommentar! Fortsatt lycka till med programmet! kram

    SvaraRadera